Kvinnor och flickor engagerar sig i klimat- och miljöfrågor på alla nivåer. Samtidigt är kvinnor och flickor mer utsatta vid miljöförstöring och klimatkatastrofer. Detta på grund av diskriminering, strukturell ojämlikhet och könsstereotyper som upprätthåller samverkande former av förtryck.

Det gör att kvinnor och flickor löper särskilda risker när klimatförändringar tvingar dem att lämna sina hem och sociala nätverk. Risken för alla former av våld ökar, medan tillgången till utbildning, jobb och livsviktig hälsovård minskar.

Kvinnors aktiva deltagande

Kvinnors och flickors röster, aktörskap och medverkan behöver därför stärkas, resurssättas, värderas och erkännas, slår FN:s samlade kvinnokommission fast. Att främja kvinnors och flickors fulla medverkan och ledarskap är enligt kommissionen avgörande för effektiv riskhantering när det gäller klimat- och miljöfrågor samt katastrofer. Och det gäller särskilt kvinnor i marginaliserade grupper, minoriteter, äldre, med funktionsnedsättningar, på flykt eller som lever i avlägsna, konflikt- och katastrofdrabbade områden.

Delegationerna från FN:s medlemsländer enades därför om vikten av könsuppdelad statistik och genusmedveten finansiering av klimat- och miljöarbete under den sextiosjätte kvinnokommissionen i New York. FN-systemet, globala finansiella institutioner och internationella plattformar som samlar många olika intressenter uppmanas (fortsätta) stödja medlemsländernas jämställdhetsarbete.

För att nå jämställdhet krävs, enligt kvinnokommissionen, intensifierat arbete med implementeringen av de åtaganden som gjordes redan i Beijing 1995 och genom hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Kommissionen uttryckte också oro över att de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-pandemin har förvärrat klimatkrisen och drivit människor djupare in i extrem fattigdom, ökat efterfrågan på obetald vård och omsorg, samtidigt som alla former av våld ökat.

Kvinnor och klimatet

Kommissionen samlas två veckor i mars varje år med olika huvudteman. Vanligen behandlas tema som stått på agendan tidigare. I år kopplades kvinnors rättigheter ihop med klimatkrisen för första gången. Därmed skriver kvinnokommissionen historia, och det i rättan tid, menar Sima Bahous, som är nytillträdd chef för UN Women.

– De överenskommelser som kommissionen nått kommer vid en tidpunkt då världen brådskande behöver nya och sammanhängande lösningar på de sammankopplade kriser som påverkar oss alla. Vi har nu en väg med praktiska, specifika åtgärder för global motståndskraft och återhämtning, och en delad förståelse för att lösningar är beroende av att kvinnor och flickor ska stå i centrum. Låt oss dra nytta av det arbete som gjorts här, omsätta dessa överenskommelser omedelbart och föra dessa beslut framåt genom alla de stora fora som kommer, inklusive COP27, sade Bahous i samband med att kommissionens arbete avslutades.

I överläggningarna deltog två stats- och regeringschefer, tre vicepresidenter och 111 ministrar. Medlemsländer och FN-organ arrangerade 213 sidoevenemang. Parallellt höll civilsamhället över 800 evenemang under de gångna två veckorna. Det bygger på engagemang av kvinnorättsaktivister, feminister, klimataktivister, fackliga aktivister och kvinnliga journalister som ofta arbetar under starkt motstånd. Kvinnokommissionen uttryckte oro över hindren de möter i form av minskande finansiering, hot, våld, trakasserier och repressalier, och välkomnade särskilt aktivisternas viktiga bidrag till dialogen.

Läs även:

2022-03-22 | Journalister kampanjar för jämställda medier

2022-03-11 | FN-kvinnomöte utan svensk kvinnoorganisation

2021-07-06 | Rekordstor budget för globalt jämställdhetsarbete