Ett inspelad klipp på 14 minuter visar framtvingade bekännelser av 13 gripna kvinnor som deltagit vid de senaste demonstrationerna och gatuprotesterna i Afghanistan sedan talibanernas maktövertagande. Dagstidningen Rukhshana, som var först med att publicera nyheten i Afghanistan skriver att 40 kvinnor har gripits på en vecka. Talibanernas styrkor grep dessa kvinnor i så kallade ”trygga hem”, gömställen där dessa aktivister övernattade eller levde i rädsla för att gripas.

I videofilmen som cirkulerar i sociala medier sedan den 20 februari förhörs kvinnorna under bisarra omständigheter. Några ansikten är bekanta, de är några av de tappra unga kvinnorna från gatuprotesterna i Kabul. Förhören sköts av en som, enligt Rukhshana, representerar underrättelsetjänsten.

Scenariot som utmålas i dessa bekännelser är bekant för de som gör motstånd i diktaturer. I videon som cirkulerar i sociala medier syns ängsliga, omskakade och förvirrade aktivister ”erkänna” att de blev lurade av ett antal kända namngivna afghanska kvinnor och män utomlands med löften om ”underlättad flykt till utomlands”. ”Gå ut och demonstrera då hjälper vi dig att fly landet och komma ut”. Dessutom säger några av aktivisterna framför kameran att talibanerna har behandlat dem ”väldigt väl” och att de nu skäms och ångrar att de trott eller förväntat sig annat.

De gripna kvinnorna i videon ser inte ut att må bra, minst sagt. De ser stressade och rädda ut, rösten skakar och de verkar upprepa meningar som förhörsledaren har dikterat. Huvudbudskapet är att kvinnorättsaktivister i utomlands i egenskap av ”agenter” och korrupta personligheter har lurat dessa kvinnor i Kabul.

Fempers-nyheter har talat med Tara Azadmehr, kvinnorättsaktivist som sedan två månader bor i exil i Sverige. Hon kände igen ett par ansikten i videoklippet från sina åtta år av kvinnorättsarbete i Afghanistan.

Vad var din första reaktion när du såg de bisarra framtvingade bekännelserna?

– Jag tänkte på den brutala tortyren och påtryckningsmetoderna som talibanerna utsatte dessa aktivister för att tvinga dem till dessa falska erkännanden. Jag såg terrorn och fruktan i deras ansiktsuttryck, även det sättet de satt framför kameran avslöjar den fruktansvärda miljön de befinner sig i. Man ser att de har blivit dikterade att anklaga sig själv och de andra.
En av dessa kvinnor som tvingas sitta framför kameran har två små barn. Man kan gissa hur talibanerna knäckt henne, genom psykologisk och fysisk tortyr och påtryckningar på hennes familj.

Det främsta och viktigaste budskapet med denna video är, enligt Tara Azadmehr och hundratals kommentarer från afghaner på sociala medier, att skapa oro, misstro och misstänksamhet bland aktivisterna men också att sprida rykten och splittra kvinnorörelsen.

– De siktar på att kväva kvinnors röster och deras protester, att diskvalificera kvinnorättsaktivisterna och kvinnorörelsen, svartmåla deras kamp och motstånd. I videon och genom påtvingade bekännelser med falska anklagelser mot andra aktivister utomlands, försöker talibanerna att reducera kvinnors protester till en komplott utanför landet. Syftet är att svartmåla aktivisterna och framställa dem som korrupta som lurades att spela med för att underlätta sin väg ut ur landet. På det viset sprids lögner och solidariteten mellan kvinnorättsaktivister inne i landet och de många som flytt utomlands skadas.

Tara Azadmehr som nu är aktiv i ett nybildat nätverk, Advocacy campaign for releasing protesting women in Afghanistan, som organiserar en kampanj för frigivning av de gripna kvinnorättsaktivisterna i Afghanistan. Gruppen anordnar en manifestation, bland annat i Stockholm den 6 mars, och vädjar till alla att delta i solidaritet med dem som kämpar för jämställdhet, rättvisa och kvinnors frihet i Afghanistan.

Läs även:

2022-02-11 | Allt fler kvinnor försvinner spårlöst i Afghanistan

2022-01-18 | Unga kvinnor försvunna efter protest i Afghanistan

2022-01-18 | Afghanistans kvinnor: ”Vi andas fortfarande”

2022-01-24 | ”Vi visste inte om vi någonsin skulle komma hem”