Unga transpersoner löper större risk för psykisk ohälsa än jämnåriga som inte är trans. Adekvat vård och ett bra bemötande från vården är, tillsammans med stöd från närstående, de viktigaste skyddsfaktorerna.

Men tillgången till adekvat vård varierar stort över landet, visar rapporten Unga transpersoner och den könsbekräftande vården, som RFSL och RFSL Ungdom lanserade på torsdagen. En bidragande orsak är att det råder akut brist på specialiserad vårdpersonal inom den könsbekräftande vården, som kan handla om exempelvis samtalsstöd eller hormonbehandling.

I rapporten beskrivs hur vården ser ut idag och vilka förändringar som är planerade. Bland annat framgår att barn och unga kan få vänta mellan en månad och upp till tre år på ett första besök. Vanligast är en kötid på cirka ett år. Vid flera av de mottagningar som tar emot unga under 18 år för utredning om könsdysfori ökar kötiderna. Själva utredningen tar sedan 2-2,5 år för de flesta unga.

– Den könsbekräftande vården är livsviktig, både för vuxna och unga transpersoner. Men långa vårdköer och brist på personal gör att man inte får tillgång till den vård som verkligen behövs för att kunna må bra, säger Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom, i ett pressmeddelande.

För att förbättra den könsbekräftande vården behöver den enligt Fjellander bli mer tillgänglig samt ges ökade resurser för att korta köerna och stärka professionen. RFSL Ungdoms ordförande framhåller också att unga transpersoner och närstående behöver få tillgång till information och ha inflytande över vården.

”Vi vill också se en reformerad könstillhörighetslag som separerar medicin och juridik, som gör det enklare att ändra sitt juridiska kön även för unga. Forskningen om den könsbekräftande vården och hur unga transpersoner kan få rätt stöd vid rätt tillfälle behöver också stärkas, genom ett nationellt forskningsprogram. Och viktigast: vi behöver göra det här gemensamt”, skriver Fjellander i rapporten.

Nära 75 procent av befolkningen i Sverige anser att det är viktigt eller mycket viktigt att tillgängliggöra den könsbekräftande vården. Det visar en undersökning, som Kantar Sifo gjort på uppdrag av RFSL.

– Det är väldigt glädjande att det finns ett starkt folkligt stöd för den könsbekräftande vården. Nu måste politiken agera och se till att vi har en könsbekräftande vård värd namnet, säger Trifa Shakely, förbundsordförande för RFSL.

På torsdagen stod det också klart att förbundet Transammans, som samlar transpersoner och närstående, beviljats stöd av Allmänna arvsfonden för projektet Starka tillsammans. Det är ett treårigt projekt som startade i maj 2022 i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga suicid hos unga transpersoner och unga som funderar kring sin könsidentitet.

Ofta saknar de socialt stöd och möts av bristande kunskaper i samhället. Det bidrar enligt projektledaren Edward Summanen till att de upplever psykisk ohälsa, suicidtankar och suicidförsök i högre utsträckning än genomsnittet.

– Just nu ifrågasätts dessutom unga transpersoners erfarenheter och identitet återkommande i media vilket påverkar hälsan negativt. Samtidigt finns det sätt att främja välmående och det är viktigt att sprida den kunskapen. Det är just det som projektet Starka tillsammans handlar om, säger Summanen.

Genom utbildning och informationsspridning ska ”Starka Tillsammans” öka kunskapen om hur psykisk hälsa kan främjas, samt stärka transpersoner och unga som funderar kring sin könsidentitet, såväl som närstående. Föreningen finns över hela landet och har närmare 1 000 medlemmar.

Läs även:

2022-05-26 | Ny studie om könsidentitet och transition hos barn
2022-03-15 | Nya råd för transvård till unga skapar oro
2021-11-16 | Viktigt steg närmare ny könstillhörighetslag
2021-06-11 | Ny dialog om transvården för unga påbörjad