I dag 6 februari är det internationella dagen mot könsstympning. Ungefär en flicka könsstympas var tionde sekund i världen, men problemet har inga gränser. I Sverige råder tystnadskultur och tillgången till specialistvård är mycket begränsad.
Uppskattningsvis 200 miljoner flickor och kvinnor är könsstympade. Tre miljoner flickor riskerar att könsstympas varje år, trots att det är ett brott i många länder.
Enligt Socialstyrelsens uppskattning är 38 000 flickor och kvinnor bosatta i Sverige könsstympade. Av dessa är runt 7 000 under 18 år. Studien, som genomfördes 2015, baserade sig på flickor och kvinnor som var födda i länder där prevalensen av könsstympning är över 50 procent. Sedan dess har Socialstyrelsen år 2020 gjort en rapport som handlar om vård av könsstympade kvinnor. Den visar att cirka 5 000 kvinnor och flickor som har varit utsatta för könsstympning har sökt vård och fått en diagnos, framför allt i samband med graviditet och förlossning under åren 2012 och 2018.
I samma studie framkommer också att väldigt få flickor under 18 år och kvinnor över 40 år har sökt sig till vården.
Förbjudet sedan 1982
I Sverige är könsstympning av flickor och kvinnor förbjudet enligt lag sedan 1982, då Sverige vara det första landet i Europa som lagstiftade mot könsstympning.
– Trots att vi i Sverige kriminaliserade könsstympning för över fyrtio år sedan har vi bara haft fyra fällande domar. Det visar att en lag inte löser problemet per automatik, utan man behöver också arbeta förebyggande , säger Izla Bethdavid, ansvarig för frågor som rör könsstympning på Plan international Sverige.
Globalt har kriminaliseringen av könsstympning och informationskampanjer om hur farligt och traumatiserande det är för flickor och kvinnor lett till att genomsnittsåldern på flickor som könsstympats gått ner, en del är till och med nyfödda när de utsätts. Då kan flickorna inte göra motstånd i samma utsträckning. Grundorsaken finns kvar, att se till att kontrollera flickors sexualitet, berättar Izla Bethdavid som är nyligen hemkommer från ett besök i Somalia.
Eftersom könsstympning är ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet så är det inte ovanligt att om flickor inte könsstympas så hittar familjen andra sätt att kontrollera flickor..
– Den här kontrollen är en del av en hederskultur.
Globalt problem
Könsstympning praktiseras i runt 92 länder, vara flera av dem är länder på den afrikanska kontinenten.
– Men könsstympning är ett globalt problem och det finns inga gränser som stoppar det, säger Izla Bethdavid.
Därför måste vi i Sverige bli bättre på att våga prata om könsstympning, fånga upp unga tjejer och ge dem kunskap, stöd och hjälp om de riskerar att råka ut för könsstympning, samt ha ett bra bemötande i alla forum där unga tjejer finns så att de kan få vård om de har varit utsatta, menar hon.
I Sverige finns det endast två kliniker som är specialiserade på att ta emot flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning. De ligger i Stockholm och Göteborg.
– Vården i Sverige är ojämlik. Om du bor i Norrland, vart ska du få vända dig för att få specialistvård som könsstympad?, säger Izla Bethdavid.
Bryta tystnadskulturen
För att skapa bästa möjliga förutsättningar för unga tjejer som har utsatts för könsstympning att få hjälp måste det pratas mer om könsstympning.
Det är också viktigt att både tjejer och killar liksom föräldrar och alla som arbetar med barn och ungdomar är en del av diskussionerna kring könsstympning eftersom det är det enda sättet att förebygga att det sker.
För att ge hjälp och stöd är det viktigt att fånga upp de flickor och kvinnor som har utsatts tidigt. Enligt Bethdavid kan det till exempel vara direkt på en asylmottagning.
– I samband med hälsokontroller kan man ställa frågan direkt till kvinnan. Är hon könsstympad och informera om var hon kan få hjälp i så fall. Det är många kvinnor som vittnar om att de aldrig ens fått frågan under sin livstid i Sverige, säger hon.
Sedan måste det finnas kunskap och bra bemötande inom alla yrkesgrupper som möter unga tjejer. Det kan vara skolsjuksköterskor, skolkuratorer, barnmorskor, gynekologer och så vidare. Vården måste även stärkas och möta dessa flickor och kvinnors behov, samt vara en trygg plats för dem.
– Det är avgörande för att tjejer ska våga berätta och be om hjälp. De flesta är traumatiserade och lever med smärta, återkommande infektioner, blödningar, smärtor i samband med mens, sex och inte minst när de ska föda barn.
Jag träffade till exempel Cawo som könsstympades när hon var tio. Nu är hon 23 år och lever fortfarande i traumat. Hon berättade att lidandet aldrig tar slut. När hon skulle känna lycka som nygift eller när hon blev mamma så har hon istället bara känt lidande och smärta.
Samverkande kriser
Izla Bathdavid säger att könsstympning är ett stort problem som förvärras av de många kriser som just nu samverkar.
Den pågående hungerkrisen, klimatförändringar och ekonomiska kriser i efterdyningarna av covidpandemin, har gjort att risken för könsstympning av flickor har ökat eftersom familjer som lever i fattigdom kan tvingas gifta bort sina döttrar vid allt yngre ålder för att få mat på bordet till övriga i familjen.
– Det säkraste sättet att motverka könsstympning i de flesta länder är att satsa på skolgång för flickor. Ju längre upp i åldrarna de går i skolan, desto lägre blir risken att de ska utsättas för könsstympning. Samma sak gäller risken för tidiga graviditeter och barnäktenskap, säger Bethdavid.
Hon vill också understryka att könsstympning inte bara är ett rakbladsvasst ingrepp som gör fruktansvärt ont när det genomförs, utan ett ingrepp med livslånga smärtsamma konsekvenser för kvinnors liv.
– En del växer upp utan att veta vad de har utsatts för. De som inte träffar andra flickor och kvinnor som inte är könsstympade har heller ingen att jämföra sig med, säger Izla Bethdavid.
Relaterade artiklar:
2023-01-24 | Allt fler patienter som könsstympats får hjälp i Göteborg
2022-12-24 | Delad syn på känsliga operationer av könsstympade
2022-10-11 | Nya Flickapriset till Existera
