Män som ingår i avhopparverksamhet får bättre skydd än kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter på grund av våld i hemmet, visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
En utredning utförd av Jämställdhetsmyndigheten visar att våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter inte får det stöd och skydd som de behöver och har rätt till på grund av brister hos myndigheterna.
Enhetchefen på myndigheten, Mikael Thörn, säger till Aftonbladet att dessa kvinnor och barn mår sämre än personer med andra skyddsskäl på grund av bristen på stöd och skydd från myndigheterna.
LÄS ÄVEN: Gömda kvinnors hemvist röjs.
I Sverige lever ungefär 15 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring.
Utmaningarna som våldsutsatta står inför är många, såsom att flytta till en ny kommun, uppsöka sjukvård, börja i en ny skola och hantera en havererad ekonomi.
En långsiktig plan för denna grupp är nödvändigt visar kartläggningen.
I intervjustudien som gjordes i samband med rapporten fick kvinnor och barn i skyddad identitet uppgav tre fjärdedelar att de fått sina uppgifter läckta.
LÄS ÄVEN: Han går fri, hon tvingas gömma sig.
De beskrev hur domstolsbeslut har lett till att barn tvingas till umgänge med sin våldsutövande pappa, hur de inte får samma tillgång till vård som andra och hur deras privata ekonomi påverkats negativt.
Det blev också tydligt att kunskapsbehovet hos yrkesverksamma var stort och att hjälpen varierade mellan regioner, kommuner och myndigheter som till exempel Polismyndigheten, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.
För männen ser det helt annorlunda ut
Rapporten visade också att män som lämnat kriminella miljöer eller efter hot på arbetet har mer tillgång heltäckande stöd jämfört med kvinnor och barn med skyddad identitet.
Bland annat erbjuder Fryshuset i Stockholm stöd dygnet runt och hjälp med bostad, terapi, skuldsanering och sysselsättning. Följt av ett sex månader långt utslussningsprogram, två års eftervård och uppföljning.
– Fryshuset erbjuder till exempel ett 18 månaders behandlingsprogram, som beviljas och betalas av socialtjänsten. Det är så klart någonting vi reagerade på, eftersom vi kan konstatera att samhället inte erbjuder något motsvarande för våldsutsatta kvinnor, säger Sophie Nilsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten till DN.
En långsiktig plan
Jämställdhetsmyndigheten har också föreslagit en långsiktig plan bestående av 29 åtgärder inom fem områden, som syftar till att förbättra stöd och skydd för kvinnor och barn som lever med skyddad identitet.
Bland annat förslår Jämställdhetsmyndigheten att regeringen bygger upp en liknande struktur som avhopparverksamhet för våldsutsatta kvinnor och barn.
Barn som lever med skyddade uppgifter inte ska tvingas umgås med våldsam far.
– Det är motsägelsefullt att ett barn med skyddade personuppgifter ska behöva umgås med en våldsutövande förälder. Om ett barn ska ha umgänge med sin förälder ska det alltid utgå från barnets behov, inte omvänt, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten till Aftonbladet.
Myndigheten förslår också förbättra tillgången till samhällstjänster och skydd, ekonomisk stöd, stabila bostäder och sysselsättning.
Ett annat förslag som både yrkesverksamma och våldsutsatta ser behov av är särskilda kontaktpersoner som kan samordna stödet från olika myndigheter och aktörer.
RELATERAD LÄSNING:
Flytta på förövaren istället för offren.
”Jag är skiträdd för framtiden”
