Diana Salcedo är chef på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihets (IKFF) Colombiasektion, och besökte Stockholm i samband med FN:s klimatkonferens Stockholm+50. Hon arbetar sedan 17 år med genusfrågor kopplade till kvinnors rättigheter och sedan sju år på IKFF Colombia med fokus på fred, kvinnors rättigheter och klimaträttvisa.

Salcedo har en bakgrund inom forskning och fredsaktivism och har genom sitt engagemang velat bidra till samhällsförändring, berättar hon under intervjun som äger rum på Folkets forum i ABF-huset.

Och hon konstaterar att den militaristiska världsbilden har ett högt pris.

– Utan tvekan är militarism en faktor som ökar våldet mot kvinnor och det könsrelaterade våldet. Främst för att militarismen innebär upprättandet av en hierarkisk vision om säkerhet, fokuserad på vapen och försvaret av stater både internt och externt.

Våldets konsekvenser

För som Diana Salcedo ser det hänger militarismen, klimatförändringarna och våldet mot kvinnor ihop. I Colombia har hon sett hur kvinnor inte bara drabbas direkt av väpnade strider. De har även aktiva roller i konfliktsituationer mellan flera olika väpnade aktörer, varav en viktig är statens militära styrkor.

– Det innebär förstås att olika typer av våld har ökat, såsom sexuellt slaveri, sexuell prostitution, sexuellt våld, minderårigas påtvingade graviditeter på platser där statliga militära styrkor finns utplacerade, och naturligtvis där det finns beväpnade aktörer.

Samtidigt driver de väpnade styrkornas oavbrutna närvaro runt om i landet också på koldioxidutsläpp och påverkan av fossila bränslen. Våldet kan även kopplas till kapitalismen och megaindustrierna, vilka försvaras med vapen. På så sätt får militarismen konsekvenser för den lokala befolkningens möjligheter att upprätthålla tidigare generationers seder kopplade till mark och natur.

– Det blir svårt att upprätthålla en självständig ekonomi, satsningar på cirkulär ekonomi eller en lite mer solidarisk ekonomi. De stora industrierna, som har upprättat säkerhetszoner för att bevaka sin mark och sina maskiner, ser samhällena som historiskt befolkar territorierna som ett hot.

Industriernas utsläpp och tvångsförflyttning av lokalbefolkningen till områden som tidigare tillhörde naturen får i sin tur konsekvenser för klimatet. Avskogningen av de östra slätterna i Colombia, bland annat i colombianska Amazonas, går allt snabbare, berättar Diana Salcedo.

– Vi har förlorat arter som nu är helt utrotade just på grund av  skogsavverkningens framfart, men också på grund av föroreningar av vattnet.

Föroreningarna har även lett till hälsoproblem såsom cancer, svår migrän, diabetes och andra sjukdomar. Och naturliga växtprocesser i floran och faunan förstörs.

– Vi har bevittnat hur luftföroreningarna från megaindustrierna hindrar fröer från att föras från en plats till en annan. Dessutom är de redan förorenade så när de pollineras är de inte längre ett frö som lämpar sig för reproduktion av växtlivet.

Feministisk säkerhet

Kvinno-, freds-, urfolks- och bonderörelser har länge sett sambanden och kämpat mot våldet och exploateringen. De tryckte på hårt för att göra sig hörda i fredsförhandlingarna som pågick 2012-2016. Det har enligt Diana Salcedo varit viktigt av flera skäl.

– Ett är att det här är det första fredsavtalet i världen som har garantier för kvinnor och olika folkgrupper nedskrivna på papper. Det innebar att dessa politiska aktörer fick en central plats på dagordningen.

– För det andra, det faktum att vi nu kan ha ett civilt samhälle som är mycket mer medvetet om vad fred betyder för kvinnor, för urbefolkningar, bonde- och afrosamhällen, har gjort det möjligt att kräva mycket mer omfattande svar från staten.

Exempel på det är lag 70, som funnits sedan 1993 och erkänner svarta gruppers rättigheter, men som dock inte har tillämpats.

– Den skulle verkligen innebära en social förändring av hur mark fördelas, eftersom det skulle ge afro- och jorbrukarsamhällen markrättigheter.

En tredje aspekt på de sociala rörelsernas medverkan i fredsförhandlingarna är enligt Salcedo att de öppnat för nya synsätt.

– Vi har fått möjlighet att tänka på vad säkerhet innebär i ett fredssammanhang, en fred som i första hand är mänsklig och feministisk, men som också minns att livet skapas utifrån relationen med naturen.

– Att första punkten i fredsavtalet är den om mark ställer krav på en jordreform, som ger grupper som historiskt sett har varit uteslutna från att äga mark tillgång till den under förhållanden som inte bara är värdiga, utan också respekterar naturen.

Hållbar social kamp

Även hbtq-rörelsen har spelat en viktig roll i fredsförhandlingarna betonar Salcedo.

– I diskussionen om en fredsdialog var ett av de främsta argumenten som utnyttjades förevändningen om genusideologi. Hur genusideologi skulle lyckas implementera ett system av friheter som skulle gå emot vad samhället ser som kärnan i alla rättigheter, vilket är familjen – såklart då en hegemonisk, heterosexuell familj.

– Men vad man lyckades uppnå var att slå fast att kvinnor utgör 52 procent av Colombias befolkning och att personer av olika sexuell orientering och självdefinierad könsidentitet utgör en allt större andel av befolkningen. Vi lyckades vinna med den diskursen, med den analysen. Det innebär att fredsavtalet inte går att föreställa sig utan dessa grupper.

Att genomföra avtalet är dock fortfarande en stor utmaning i Colombia, konstaterar Salcedo.

– I den här svåra politiska tiden i Colombia är det väldigt omdiskuterat hur feministrörelser kan fortsätta göra framsteg utan att fördjupa de sprickor och splittringar som finns inom samhället. Hur vi kan väva samman de sociala rörelserna i en gemensam, mer hållbar social kamp.

När presidentvalet avgörs på söndag kunde de två slutkandidaterna inte stå längre ifrån varandra. Gustavo Petro, som företräder vänsteralliansen Pácto histórico, ställs mot högerpopulisten Rodolfo Hernández.

Livet på spel

Vinner Petro blir han historisk. Ingen vänsterkandidat har tidigare blivit president i Colombia. En orsak är att vänsterns kandidater mördats. Både Gustavo Petros och vice presidentkandidaten Francia Márquez har utsatts för hot och mordförsök.

– De sociala rörelsernas frammarsch i Latinamerika och i världen har alltid varit ett hot mot status quo. Och det här ögonblicket i Colombia belyser också den situationen. Ett progressivt förslag om mycket mer öppenhet att erkänna oss som varit mest utestängda, de obetydliga (las nadies) som vänsteralliansen benämner det i sin kampanj, innebär förstås en möjlighet att sätta utanförskap och ojämlikhet i centrum för landets politiska och ekonomiska agenda. Och det gynnar inte de som historiskt har makten, företagen, landets kapital, som utgör en procentandel av befolkningen men styr alla korrupta och paramilitära strukturer som också främjar stigmatisering av oss som tycker annorlunda och har valt en annan politisk väg.

Morden och hoten mot sociala ledare, har ökat under lång tid, och än mer i och med undertecknandet av fredsavtalet, vilket inte är något nytt enligt Diana Salcedo.

– Jämförbara erfarenheter visar att efter undertecknandet av ett fredsavtal ökar våldet mot kvinnor och våldet mot sociala ledare. Det som är oroande i det colombianska fallet är att det inte finns någon utredningsprocess, det finns ingen sanktionsprocess inför detta. Man vet inte ens vem det är som hotar de sociala ledarna.

I valrörelsen är det särskilt komplicerat, menar Salcedo:

– Det är inte bara röstköp som står på spel, att någon betalar dig för att rösta på ett eller annat sätt, utan också att någon säger till dig att ”om du inte röstar såhär kan jag döda dig”. Det är ditt liv som nu står på spel.

Katastrofalt scenario

Rudolfo Hernández har jämförts med jämförs med andra populister, som Bolsonaro, Trump och Duterte. Men Diana Salcedo tycker att Hernández är värre:

– Han känner inte till landet, han vet inte vad som pågår, han vet inte vad som händer med fredsavtalet, han vet inte hur fredsavtalet, som är strukturellt, förhandlades fram. Nu har vi ett unik läge i Colombia, men han har inte vandrat det nationella territoriet, han har ingen kontakt med människor. Hans regeringsprogram är väldigt tomt och bygger på förenklingar, inte på verkligt transformativ politik.

I både politik och retorik ger Hernández uttryck för både kvinnofientlighet och sexism.

– Scenariet med Rodolfo Hernández skulle utan tvekan vara katastrofalt, med den försvårande omständigheten att det kan bli en kraftig minskning av de redan ganska begränsade medlen för att garantera kvinnors rättigheter. Det kan betyda en tid av rejäl lågkonjunktur i frågor som abort, där Colombia nyligen utökat ramen för kvinnors självbestämmande över sina kroppar.

Även med Gustavo Petros progressiva agenda kommer det att finnas utmaningar. Petro är en tidigare gerillamedlem. Han fängslades under två år på 80-talet för illegalt vapeninnehav. På senare år har han varit både parlamentsledamot och borgmästare i huvudstaden Bogotá.

Människor i centrum

På Petros politiska agenda står utfasning av oljeberoendet, som utgör en stor andel av landets exportinkomster, en jordbruksreform samt uppsägning av avtalet om narkotikabekämpning som Colombia har med USA:s militär. Han vill också höja skatten för rika och erbjuda medborgarlön till de fattiga. Klyftan mellan dessa grupper är bland de största i världen.

Allt som Diana Salcedo skulle vilja se finns inte på agendan, men den ger möjlighet att sätta människor och mänskliga rättigheter istället för marknaden i centrum, betonar hon.

– Utmaningen blir att upprätthålla våra politiska förslag och skapa en annan sorts samtal kring strukturella ojämlikheter. Det är nödvändigt att i Colombia prata om vad som händer med den strukturella rasismen. Och detta är möjligt med en progressiv regering. Inte minst om vicepresidenten är en svart kvinna, offer för den väpnade konflikten, från de hårdast drabbade afro-colombianska samhällena i Cauca-regionen och med en syn på landet som skiljer sig mycket från någon som har allt och haft alla privilegier för att kunna skapa sig ett liv.

Sverige är en stor aktör inom det internationella utvecklingssamarbetet i Colombia, inte minst när det gäller kvinnors rättigheter, genusperspektiv och fredsavtalet.

– Sverige står för ett viktigt bidrag till återinkorporeringen av före detta Farc-soldater. Och det finns inget sätt att upprätthålla ett fredsavtal om det inte är baserat på en hållbar politik för återinkorporering. Det ekonomiska stödet från medborgarna i Sverige och det politiska stödet för att garantera genomförandet och upprätthållandet av en hållbar fred har varit grundläggande, säger Salcedo.

Kvinnor kan avgöra

En sak som Diana Salcedo anser ska krävas av en progressiv regering är att minska de militära utigfterna och reformera säkerhetssystemet.
 
– Det är nödvändigt att inte bara implementera fredsavtalet i Colombia, som det internationella samfundet har investerat så mycket ekonomiska resuser, så mycket tid och så mycket solidaritet i. Vi måste även kräva att den colombianska staten visar lite av den styrka som de gett oss, och att vi, särskilt kvinnorna, är kapabla att vara de som nu främjar en progressiv agenda för social förändring i landet.

Diana Salcedo tror på seger för vänsteralternativet och att kvinnor kommer att spela en avgörande roll.

– I första valomgången fick Petro fler röster än vad någon presidentkandidat fått genom historien. Därifrån till vad vi behöver för att vinna i den andra omgången är röstmarginalen som vi måste hitta mycket mindre.

– Nu finns 18 miljoner människor som inte röstade för att de inte känner sig erkända. Om vi kvinnor bara röstade skulle vi kunna föra fram en president. Det är uppmaningen vi riktar till kvinnor nu, inte för att Petro har en perfekt agenda, eller för att Petro är en progressiv man. Vi kommer att ha många diskussioner med honom för att få igenom en feministisk agenda. Men vi föredrar att föra dialog med en person som har en mer social utblick än en person som anser att kvinnor ska stanna hemma och i köket. Så vi kommer i vart fall kämpa för en demokrati som erkänner oss.

Läs även:

2022-05-31 | Historiskt presidentval i Colombia

2022-02-25 | Grön våg fortsätter: Aborter lagliga i Colombia

2021-06-15 | Sverige måste säga upp samarbetet med Colombias polismyndighet

2021-06-08 | Första linjens mödrar i Colombia är ett uttryck för värdighet

2021-05-18 | Protesterna i Colombia: ett hot mot Uribes politiska projekt