Reportage

Bostadsbrist, rasism och demokrati i fokus på Järvaveckan

Järvaveckan 2022.

Årets Järvavecka besöktes av många Stockholmsbor som kom för att lyssna på partiledarna, delta på seminarier och välja bland de många aktiviteterna för barn och ungdomar.

Järvaveckan 2022 på Spånga IP i nordvästra Stockholm inleddes den första juni. På invigningsdagen stod bokbrännaren högerextremisten Rasmus Paludan med poliseskort utanför Spånga IP på en parkeringsplats och roade sig åt sitt eget osammanhängande tal.

Även om hans dagliga oönskade närvaro utanför Järvaveckan osynliggjordes av besökarna ledde rädslan och otryggheten till att en del aktiviteter påverkades eller ställdes in. Sjukvårdspersonal i Region Stockholm planerade att ha sin tält utanför och erbjuda hälsokontroll och information till besökarna. Men de blev tvungna att ställa in på grund av den otrygghet som orsakades av Paludan och andra högerextrema som ibland stod utanför vid ingången och delade ut flygblad.

Risk för skolelever

Lidingöloppet och Rinkeby run planerade en skolstafett med cirka 1 500 barn mellan 7 och 15 år. Skolstafetten skulle bli startskottet på årets Järvavecka. Men på grund av risken för oroligheter på grund av Paludans närvaro vågade många barn inte delta. Ungefär 500 barn deltog.

Kort efter att Rasmus Paludan avslutat sitt första möte, inledde Diskrimieringsombudsmannen (DO) seminariet ”Diskriminering som har samband med religion” i seminarietältet.

Panelen, fr v: Valley Ghanem, Islamakademin och projektet Amanah,  Petra Kahn Nord, World jewish congress, Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd, Max Stockman, utredare DO och Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman
Panelen, fr v: Valley Ghanem, Islamakademin och projektet Amanah,  Petra Kahn Nord, World jewish congress, Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd, Max Stockman, utredare DO och Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman. FOTO: Sholeh Irani

Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius berättade att DO arbetar för att ta fram ett nytt kunskapsunderlag om diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Detta på uppdrag av regeringen. Diskriminering av judar och muslimer ska särskilt belysas i rapporten. Kunskapsunderlaget förbereds i dialog med relevanta civilsamhällesorganisationer, Brottsförebyggande rådet och Myndigheten för stöd till trossamfund. Paneldeltagarna från olika trossamfund diskuterade diskriminering på grund av religionstillhörighet.

Döljer sin tro

Både Petra Kahn Nord från World jewish congress och Valley Ghanem från Islamakademin talade om hur trakasserier och diskriminering på grund av religiös tillhörighet tystas ner i skolor. Petra Kahn Nord tog upp den utsatthet som judiska barn upplever i skolorna och Valley Ghanem om hur muslimska barn upplever skolan som otrygga och ovälkommande platser.

– Att dölja sin tro och religiösa symboler har blivit normaliserat, sade Petra Kahn Nord och menade att detta gäller även vuxna judar i till exempel Malmö.

Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd höll med och förklarade att även troende kristna barn ibland blir tvungna att dölja sina tro av rädsla för trakasserier.

Valley Ghanem från Islamakademin, som också är projektledare för Amanah, tog upp en rad exemplar rörande förväntningen att muslimska barn ska anpassa sig ”helt och hållet för att kunna accepteras som jämlika i skolorna”. I en del skolor går det så långt att diffusa former av registrering av tro tillåts. Ett exempel Ghanem tog upp handlade om den muslimska fastemånaden och hur elever som fastade skulle räcka upp hand i klassen, eller att fastande elever tvingades sitta i matsalen under lunchrasten, trots att de sade att de fastade.

– Man erkänner inte att islamofobi existerar. Hur mycket ska individen avkrävas att dölja sin tro och sig själv för att klara av vardagen, undrade Valley Ghanem.

– Frihet från religion ska respekteras men också frihet för religioner, sade Sofia Camnerin.

Partiledartal av Teysir Subhi (Fi)
Partiledartal av Teysir Subhi (Fi). FOTO: Sholeh Irani

Förebilder på scenen

På lördagen var det dags för Teysir Subhi, partiledare för Feministiskt initiativ (Fi). I väntan på talet satt den 12-åriga Jasmin från Rinkeby på bänken och väntade.

Vet du något om det partiet?

– Nej, jag ska lyssna och se.

Jasmin vill bli läkare. Men hon har ett dilemma säger hon och skrattar.

– Jag gillar fotboll också! Så jag har inte bestämt mig helt, om jag ska bli läkare eller fotbollspelare. Kanske blir läkare som tar hand om fotbollsspelare!?

Vad tycker du om Järvaveckan?

– Mycket bra! Vi barn behöver någonstans där det är tryggt och bra att gå till, träffas och lära oss nya saker.

Gillar du att bo i Rinkeby?

– Jag älskar Rinkeby. Men det är så att det kan hända dåliga saker när som helst. Ibland känner man sig otrygg, men jag älskar Rinkeby!

Det blev applåder. Ahmed Abdirahman, projektledare på Stockholms handelskammare och initiativtagare till Järvaveckan syntes på scenen för att presentera Fi:s Teysir Subhi. Jasmin log glatt.

– Jag älskar honom, jag är stolt över honom!

– Vi måste stoppa mäns våld. I hemmet, på gatan, mellan länder och mot planeten, sade Teysir Subhi från stora scenen.

Subhi talade om det återkommande samtalsämnet på Järvaveckan, det vill säga bostadsbrist och trångboddhet och att alla ska ha råd att bo och att kunna lämna en våldsam relation.

– Bostaden ska vara en rättighet, inte en marknadsvara.

Subhi fokuserade på frågor som rasism och islamofobi på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden, i skolväsendet och inom vården. Hon förtydligade att feminism och antirasism genomsyrar Fi:s politiska arbete, ”allt vi gör, varje dag, inte bara när det passar”.

– För att rasism är våld, och precis som mäns våld mot kvinnor är det ett av våra största säkerhetsproblem i Sverige. I kampen mot mäns våld är feminism nyckeln.

Om Nato-medlemskap menade Teysir Subhi att krig och klimat hänger ihop och de pengar som läggs på krig och militarism skulle istället läggas på en rättvis klimatomställning.

Jasmin försvann några minuter under talet för att hjälpa sin lillebror, men kom tillbaka för att lyssna vidare.

Vad tyckte du om talet, stämmer det hon säger?

– Ja, hon har rätt om våldet. Hon tar upp bra frågor, sade Jasmin fundersamt.

Bostäder och hyror

Snart var det dags för paneldebatten ”Bostad för alla: Vem har råd att hyra eller köpa?” på stora scenen, om bostadsbrist, trångboddhet, förslag och lösningar med Gustav Fridolin (MP) som moderator:

Mercede, 46 år, sitter med sina barn och väntar på debatten. För henne är denna fråga mycket viktig, hon vill höra vad experterna säger. Mercede jobbar inom vården och har fyra barn hemma, den äldsta är 18 och hoppas kunna flytta ut, ”om hon hittar en studentbostad!”. Mercede och hennes familj bor i en trea i Hässelby.

– Det är så trångt, barnen behöver lugn och ro för att plugga. Man behöver ibland tid för sig själv, ett rum att stänga dörren. Men det går inte. Vi har försökt i många år att byta till en större, men det går inte.

Hon nickar bestämt när Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen pratar om höga hyror och trångboddhet.

– Total förbud mot trångboddhet, kräver Linder från scenen.

Mercede berättar att hennes familj har försökt att hitta en större lägenhet. Men de nya hyrorna ligger långt över familjens budget.

– Jag är tvungen att arbeta deltid för att kunna ha mer tid med barnen, se till att de kommer till sina fritidsaktiviteter och mycket annat som måste göras. Jag tjänar 18 000 förre skatt, det betyder att hela min lön ska gå till hyran om vi ska slippa trångboddheten och byta till en större, det går inte. Jag har funderat på att flytta från Stockholm till en mindre stad, men då blir det svårt med jobbet. Här har jag ett jobb.

Många drabbade

Familjen har funderat på att köpa en bostadsrätt, men med de stigande räntorna och enorma priserna tror Mercede inte att det är aktuellt medan barnen är små och utgifterna stora.

Mercede berättar om många i sin omgivning som drabbas av trångboddhet som i sin tur orsakar många andra problem inom familjerna.

– Det är mycket tufft, speciellt för ensamstående mammor. Hur ska kvinnor kunna klara sig på en inkomst med dagens höga hyror, om de är lyckliga nog att ens hitta en bostad. Många tvingas att bo hos släkten efter skilsmässa.

Frågan om bostadsbrist och trångboddhet var bland de dominerande ämnena på Järvaveckan 2022. Bland annat nämnde Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar behovet av låga hyror.

– I Sverige chockhöjer man inte hyrorna. Hyresgästerna behöver pengarna till annat. Fastighetsägarna har så att det blir över. För inte är det väl välbeställda fastighetsägare som behöver oroa sig för hur pengarna ska räcka i slutet av månaden?

Gemensamt mål

Järvaveckan avslutades med statsminister Magdalena Andersson, som höll sitt tal inför den största publiken under Järvaveckan 2022, de flesta unga från området.

Hon talade om valdeltagande och politisk engagemang, om vikten av att satsa på välfärdssamhället som ska ge alla barn utbildning och framtidstro.

– Det är dags att ta tillbaka den demokratiska kontrollen av vår välfärd, svenska folket ska styra över sjukvård, äldreomsorg och skola, inte aktiebolag och utländska riskkapitalister.

Våldet och kriminaliteten drabbar Järva hårdast, sade statsministern.

– Men det hotar hela vårt land, vare sig det är  högerextremister, islamister eller gängkriminella. De förenas i ett gemensamt mål, att skapa splittring och på så sätt skada vårt land.

Läs även:

2022-06-06 | Jag använder min rätt att vara antinationalist

2022-02-18 | Välfärd – en trolig valfråga

2022-02-15 | Motstånd och uppror bland välfärdspersonal

2022-02-08 | Ny forskning synliggör mäns relation till välfärd

2022-02-04 | Antirasism och jämställdhet splittrar Generation Z

2021-12-03 | Pris till engagerade mammor i Järva

2021-10-01 | Drabbande när Järvas mammor manifesterade mot våldet